AP-fonderna skapar balans

AP-fonderna (Första, Andra, Tredje, Fjärde och Sjätte AP-fonden) fungerar som en finansiell buffert till det allmänna pensionssystemet. Uppdraget är att investera det förvaltade kapitalet och skapa en långsiktigt hög avkastning med be­­aktande av en tillfredsställande riskspridning. För Första–Fjärde AP-fonden gäller även löpande att ett överskott mellan avgifter och utbetalda pensioner för den inkomstrelaterade pensionen ska förvaltas av AP-fonderna och att ett underskott ska täckas med medel från dessa.

Årliga nettotillskott från buffertfonderna

För att belysa hur olika utvecklingsförlopp kan påverka pensionssystemets finansiella ställning och pensionernas storlek har Försäkringskassan gjort tre scenarier av systemets utveckling på 75 års sikt. I alla tre scenarierna förväntas pensionsutbetalningarna beloppsmässigt överstiga pensionsavgifterna från cirka år 2010 och under ganska många år framöver. Vid ett underskott täcks utbetalningarna med medel från buffertfonderna Första–Fjärde AP-fonden. 

Den demografiska utvecklingen följer i basscenariot SCB:s senaste befolkningsprognos. Den reala tillväxten i snittinkomsten antas bli 1,8 procent per år och buffertfondernas reala avkastning antas bli 3,25 procent per år.

Buffertfondernas storlek kan uttryckas i termer av fondstyrka, det vill säga fondkapitalet dividerat med årets pensionsutbetalningar. Fondstyrkan visar hur många års pensionsutbetalningar som fonderna, utan avgiftstillskott eller avkastning, kan finansiera. I bas­scenariot medför avgiftsunderskottet att fondstyrkan långsamt minskar. Fondstyrkan är som lägst år 2036 och motsvarar då 3,4 års utbetalningar.

Broms i pensionssystemet

För att pensionssystemet ska kunna fungera måste systemets skulder över tiden vara i balans med tillgångarna. Skulderna motsvarar värdet av framtida pensionsutbetalningar. Tillgångarna består till största delen av värdet av framtida avgiftsinbetalningar till systemet.

I det allmänna pensionssystemet finns en automatisk balansering, den så kallade bromsen, som innebär att värdet av pensionerna inte räknas upp i takt med inkomstutvecklingen om det uppstår varaktiga underskott i systemet.

I mars varje år kommer Försäkringskassan med årsredovisningen för pensionssystemets till och med föregående år. Då lämnas besked om systemets tillgångar i förhållande till skulderna. En svagare inkomstutveckling, kombinerad med det kraftiga börsfall som urholkat AP-fondernas förmögenhet, leder med hög sannolikhet till att bromsen slår till år 2010.

Källa: Försäkringskassan

Tidigast 2010 förväntas pensionsut­betalningarna beloppsmässigt överstiga pensionsavgifterna enligt beräkningar av Försäkringskassan. Detta kommer att ställa krav på årliga nettotillskott från buffertkapitalet.